there's nothing worse in life than being ordinary.

och därför räcker jag heller aldrig till.
 
jag hör dina hjätslag och så nära har jag nog aldrig varit förut. 
 
jag vet verkligen inte vad jag ska göra men jag vet att det är fihet att känna vinden i håret och jag vet att det är med skuldfyllda fingrar jag väljer att inte svara på dina blinkande sms.
 
ni behöver bara prata med mig. tiden rinner ifrån oss. 

handflator

jag faller isär nu
 
snabbt
 
skynda med nål och tråd för snart går jag inte längre att sy ihop
 
snart är jag bara bitar som flyger för vinden
 
snart.
 
det skrämmer mig
 
hur liten jag är
 
hur jag böjer ner huvudet
 
och hur jag ser skinnet skalas av för varje fotsteg
 
snabbt.
 
mäter ut avstånd mellan fingrar
 
och människor
 
och jag tänker;
 
jag känner dig inte längre
 
och jag tänker;
 
varför är era samtal naturligare än våra
 
och jag tänker;
 
snälla magkänslan ha fel
 
och jag tänker;
 
jag faller isär nu
 
snabbt
 
 
 

så mycket undertryckt ilska

jag går under nu

RSS 2.0